Psykologi - Biologiska perspektivet + Nervsystemet

• Hur du och din hjärna hör ihop.

• Man förklarar psykologin med biologi och kroppsliga processer.

• Man ser människan som en helhet där kropp och själ hör ihop.

• Man intresserar sig för vad som händer i hjärnan och nervsystemet när vi tänker, känner, och beter oss på ett speciellt sätt.

• Inom det biologiska perspektivet anser man att ärftligheten och generna spelar stor roll och hur en människa utvecklas. 

• En munk från Österrike, Mendel, kom fram till att egenskaper överförs genom ett sorts ärftlighetspaket som han kallade gener. 

• En gen finns i alla celler i kroppen och innehåller information om egenskaper som ärvs från förälder till barn. 

• Generna fungerar som en ritning för hur kroppen ska byggas upp och fungera (hårfärg, kroppsstorlek, beteenden). 

• Generna kan vara dominanta eller recessiva. Dominant är starkare, recessiva är starkare. 

• Forskare är överens om att psykiska egenskaper också ärvs från föräldrar till barn, dock är det svårt att bevisa. Livsvillkor är också en viktig faktor.

Jag kan se min hårtyp som en ärftlighet. Jag har vågigt / lockigt hår, vilket jag har ärft från min mamma som har lockigt hår.

Hur nervsystemet och hjärnan fungerar och kopplingen psykologiska funktioner (känslor, tankar, minnen)

1. Nervsystemet delas in i två delar CNS (centrala nervsystemet) och PNS (perifera nervsystemet)

• CNS - består av hjärnan och ryggmärgen och fungerar som kroppens huvudkontor. CNS stor och kontrollerar hela kroppen

• PNS - består av nerver ut i hela kroppen till och från CNS och gör att man har känsel och rörlighet

2. PNS delas in i motoriska nervsystemet och sensoriska nervsystemet

• Motoriska nerver - leder nervimpulser från hjärnan (CNS) ut till muskler och organ 

• Sensoriska nerver - leder nervimpulser från sinnesorganen tillbaka in till hjärnan.

• Exempel: om vi sticker oss på något vasst, kommer sensoriska och motoriska nervsystemet att samarbeta. Sensoriska nerver reagerar på smärtan - skickar signaler till CNS som vidare informerar motoriska nerver att dra undan handen.

3. Motoriska nervsystemet delas in i somatiska och autonoma.

• Somatiska - viljestyrt, sköter muskelaktivitet som vi själva kan styra, till exempel springa, hoppa på ett ben, kliva upp ur sängen kräver motorisk kontroll. 

• Autonoma - icke-viljestyrda, styr över det som sker automatiskt i kroppen, andning, hjärtslag, matsmältning, blodtryck. 

4. Autonoma nervsystemet delas in i parasympatiska nervsystemet och sympatiska nervsystemet.

• Parasympatiska nervsystemet - Bromsar och lugnar ner kroppen, samtidigt som matsmältningen , aktivitet hos tarmar, magsäck, gallblåsa ökar. Pulsen sänks och blodsockret sjunker

• Sympatiska nervsystemet - Gasar och ökar spänningen. Aktiviteten hos tarmar, magsäck och gallblåsa minskar. Pulsen ökar och blodsockret höjs. 

a)  Om man spelar en fotbollsmatch är flera delar av nervsystemet aktiva. 

Det centrala nervsystemet (CNS), det motoriska nervsystemet (somaliska och autonoma), det perifera nervsystemet (sensoriska).

b)   Det påverkar det perifera nervsystemet, främst det autonoma nervsystemet.

Styrkor:

• Studera hjärnan: Nya hjärnavbildningsmetoder som har blivit tillgängliga för forskare ger mer möjlighet att studera vad som sker i hjärnan.

• Bra för samhället: Hela samhället har nytta av att vi bättre förstår hur våra beteenden påverkas av kemiska processer i hjärnan. Det kan användas för att förebygga och lösa olika samhällsproblem.

• En bra grund: Kunskaperna om biologins påverkan på vårt psyke är en bra grund. De övriga psykologiska perspektiven har tagit nytta av de upptäckter som gjorts inom den biologiska psykologin. Biologiska perspektivet går att kombinera med de flesta andra perspektiv. 

• Hjälpt psykisk ohälsa: Under en lång tid har psykisk ohälsa gett de drabbade en negativ stämpel. Men tack vare att det biologiska perspektivet har kunnat visa tydliga konkreta och biologiska orsaker, har det avdramatiserat många allvarliga tillstånd. Det tidigare fokuset på föräldrars agerande har lyfts bort. Detta har hjälpt personer som lider av psykisk ohälsa och deras närstående. 

• Påverkat läkemedel: Möjligheterna att behandla vanliga tillstånd som ångestsyndrom och depressioner har ökat och många kan leva ett normalt liv tack vare dessa läkemedel. 

• Upptäckter för framtiden: Upptäckterna inom den biologiska psykologin kan i framtiden komma att användas för positiva förändringar i människors beteenden. Om man med hjälp av kemiska ämnen kan ge oss bättre minne, minska sömnbehovet och låta oss fatta bättre beslut, skulle vi inte tycka det vore bra?

Svagheter:

• Själen räknas inte: Några anser att människan ses som en produkt av signalämnen, hormoner, hjärnaktivitet och nerver. Själen finns inte med, det unika förbises.

• Förenklad syn på människan: Att psykisk ohälsa enbart är en följd av brister i det centrala nervsystemet accepteras inte av kritikerna. De anser att det är en förenklas syn på människan som har fler dimensioner varav alla inte är biologiska.

• Läkemedel är “quick-fix”: Läkemedel och medicinska behandlingar är en snabb lösning som minskar eller tar bort symptomen, men man kommer inte åt orsakerna då man inte vet exakt vad deras effekter beror på. 

• Medicinska behandlingar biverkningar: Medicinska behandlingar ses som ett rationellt sätt att behandla psykisk ohälsa. De syftar till att avhjälpa en brist i det centrala nervsystemet men kan ha andra, mindre önskvärda konsekvenser. Vem vet att personligheten i övrigt påverkas? Ångesten kanske lindras men om till exempel kreativiteten också minskar är det problematiskt.

• Farligt för samhället: Det finns en risk att överdriven tro på biologins betydelse för vårt beteende kan leda till att dessa kunskaper kommer att användas på ett inhumant och samhällsfarligt sätt.