etik och moral

Etik

läran om rätt och fel i teorin

Moral

läran om rätt och fel i praktik

Värden

principer och övertygelser som utgör en allmän vägledning för våra handlingar

Egenvärde

När något har ett inneboende värde, tex kärlek har ett värde i sig själv

Instrumentellt värde

När något tillmäts ett värde som medel till ett mål, tex pengar som kan användas för att nå egenvärdet trygghet

Etisk deprivation

Det lidande eller känsla av meningslöshet som uppstår när min värdegrund inte stämmer med den värdegrund samhället har

Norm

oskrivna regler

Normkritik

Att ha ett kritiskt förhållningssätt till normer, man granskar normer men inte kritiserar

Metaetik

diskussion kring vad de normativa utsagorna egentligen betyder, tex semantiskt. Vad menar man när man säger på gott och ont? Förstå sig på vad man säger rent språkligt, filosofisk etik

Den normativa etiken

undersöker vilken moral som är den rätta eller mest välgrundade. Man strävar efter att anvisa individen rätt handling eller handlingsprincip. Tar utgångspunkt i olika teorier/modeller

Tillämpad etik

etiken i praktiken. Att använda den normativa etiken på verkliga problem.

Konsekvensetik

En handling är bara god om resultatet/konsekvensen av handlingen är god. Välj då den handling som ger bäst konsekvenser.

Att vara konsekvensetiker innebär att man lägger fokus på konsekvenserna av en handling. Bedöms konsekvenserna som goda är handlingen rätt, bedöms de som onda är handlingen orätt.

Förutsätter att det går att mäta/veta/uppskatta vad som är goda konsekvenser. Kan man det?

Hur kopplas detta till värde? Värden ger oss en riktning i att bedöma vad som ger en god konsekvens.

Etisk egoism

en handling som ger goda konsekvenser för mig. Behöver inte vara negativt, beror på min värdestege

Gruppcentrerad etik

en handling som ger goda konsekvenser för en grupp människor. Offrar sina egna intressen för gruppens bästa. Problem-man tillhör olika grupper med olika intressen och värdegrunder. Hur ska jag prioritera?

Utilitarism

Ge så goda konsekvenser för så många som möjligt. Maximera lyckan och minimera lidandet för så många som möjligt. Spelar ingen roll vilken relation som personen har till andra. Egenvärdena är lycka och lust. Vad är lycka? Vad är lust?

Altruism

hjälpa andra utan krav på motprestation, motsats till egoism.

Universalism

bäst konsekvenser för mig själv och andra.

Kritik och problem med konsekvensetik

• Det är väldigt svårt att förutse konsekvenserna av en handling

• Vilka värden är det egentligen man vill uppnå?

• Är allt tillåtet att nå goda konsekvenser?

• Ska konsekvenserna ses som långsiktiga eller kortsiktiga?

• Förväntade eller verkliga konsekvenser?

• För vem ska konsekvenserna bli goda?

• Vissa individer kan offras för andras lycka.

Pliktetik

Struntar i vad som händer sen, lägger fokus på själva handlingen. Egenskaper i plikten som är den moraliska utgångspunkten.

• Följer regler; att bevara liv (läkare), att vara rättvis (lärare), att tala sanning, att hålla löften, att följa lagar, inte avslöja känslig info (präst, psykolog).

Du bör rangordna dina plikter för att det inte ska krocka med varandra. Hamnar du i en konfliktsituation bör du lösa den utifrån den plikt som är mest aktuell. Tex läkare med dödshjälp, minska lidandet, följa lagen, bevara liv. Hur gör du?

Hinduismen går åt det pliktetiska hållet. Sanatana dharma (den eviga lagen/plikten);

• Detta är summan av plikterna: "Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta om det gjordes mot dig” (motsvarar kristendomens gyllene regel).

Hindu: barnens plikt ska se upp till sina föräldrar. Det är mannens plikt att skydda sin fru och att frun ska lyda honom.

Kritik pliktetik

Pliktkrockar

Skyller på plikten - soldater följer plikten/order för att skydda landet, leder till att skapa lidande, döda, spränga hus osv

Sinnelagsetik

Man lägger fokus på den handlande personens avsikter eller motiv som är det enda som avgör om en handling är rätt eller orätt. Har du en god intuition blir det automatiskt moraliskt rätt. Det kommer från dig och inte från andra.

Kritik sinnelagsetik

Svårt att veta de verkliga avsikterna. Kan man lita på att en person säger att det är en god avsikt? Vem känner till de egentliga avsikterna?

Kan uppfattas som egocentrisk då man gör det för mina goda avsikter.

Dygdetik

Dygdetiken härstammar från antikens Grekland och Aristoteles.

(Knyter etiken till karaktären snarare än till handlingen)

En människa som, enligt Aristoteles, har dygder och utför handlingar utifrån dem, bidrar till ett bra/gott liv. I förlängningen innebär alltså detta att man har god moral om man lever och handlar utifrån sina dygder.

Det handlar först och främst om den goda människan. Hur vill vi vara/uppfattas och vad som anses som goda egenskaper. Vilka karaktärsdrag gör någon till en god människa?

Dygdetik kritik

Är dygder exempelvis medfödda, upp till den enskilda individen att avgöra eller mer kollektivt miljöbetingade/kontextbundna?

Vem bestämmer vad som är en dygd?

Vad kännetecknar en dygd?

Hur kan vi veta att en dygd borgar för god moral?

Vad är dygd och vad är last? (gillande - undvikande)

Människovärdet

alla människor har ett egenvärde i egenskap av att vara människa

Den gyllene regeln

behandla andra som du själv vill bli behandlad

Solidaritet, generositet och medkänsla

relevanta dygder och värden i världsreligionerna

Belöningar för gott handlande

det som motiverar oss att göra rätt. Både belöningar i livet men också efter döden. God Karma leder till nirvana/moksha

Etik i hinduism

pliktetik - följ dina plikter, din dharma. Med kastsystemet följer plikter

Etik i buddhismen

sinnelagsetik - en god avsikt med fokus på kärlek och medkänsla

Godhetsprincipen

en moralisk plikt att göra gott mot andra

Människovärdesprincipen

Alla människor har samma värde

Autonomiprincipen

alla människor ska så långt som möjligt ha rätt att bestämma över sitt eget liv och sitt eget handlande

Rättviseprincipen

alla människor ska behandlas lika

Kants kategoriska imperativ

om en handlings maxim inte kan upphöjas till allmän lag är handlingen fel och detta är principen om viljans högsta lag.