Den äldre litteraturen

Epik

Berättande litteratur En av de litterära grundformerna Kan försigå muntligt eller skriftligt, seriöst eller skämsamt, frodigt målande eller knappt och krönikemässigt

Hjältedikt/hjälteepos

Ofta tragisk livssyn. Berättelse på vers om aristokratiska handlingar utförda av hjältar. Handlade ofta om nationella hjältar och skrevs ofta som chansons de geste (sånger om hjältedåd som skrevs på franska under 1100, ofta anonyma författare). Handlar ofta om kriget mellan Karl den store mot saracenerna I Spanien, strider om olika baroner och vasaller eller från korstågen.

Chanson de geste

Fornfransk berättande hjältedikt med viss historisk anknytning

Roman breton

Forfransk berättande dikt om kärlek utan historisk anknytning

Saga

I isländsk betydelse: hjälteberättelse på prosa, ofta om isländska stormanssläkter. Författare i den här genren använder sig oftast inte av någon specifik versmått, men använder mycket alliteration. Innehåller ofta drömmar som ifall de blev tydda kunde avslöja framtiden (prolepser) Ett kärvt språk, alliteration, våldsam handling, släktfejder och understatement är karakteristiska för den här typen av epik.

Novell

Kortare prosastycke från medeltiden, exempelvis Boccaccios Decamerone - som är en samling av noveller.

Roman

Den moderna romanen från medeltiden, typ Cervantes Don Quijote (ridarroman)

Pikaresk

Prosaberättelse om en skälmäktig 'hjälte', dvs en slags komisk anti-hjälte eller en ohederlig typ

Sånglyrik

Sjöngs i privata sammanhang under antiken

Jamblyrik

I betydelsen satirisk dikt; smädesdikt

Körlyrik

Användes oftast inom dramatiken. Framfördes som ett växelspel mellan körledare och kör för att senare integrera även en, två och till sist tre skådespelare. Kunde också användas för att hylla någon, körer med solist på festligheter.

Tillfällesdikt

I betydelse: bröllopsdikt eller gravskrift, dvs dikt som är skriven till särskilt tillfälle. I Sverige under 1600-talet till 1700-talet var tillfällesdiktningar väldigt populära på bland annat hovet och universitetet - många skrev hyllningsdikter till sina lärare. T.ex. Lars Lucidor

Hövisk kärlekslyrik

Trubadurdiktning. Hövisk kärlek - ouppnårbar kvinna som mannen gör allt för, utan att förstöra hennes heder (ofta olycklig kärlek).

Tragedi

Dramatisk genre med allvarligt innehåll och sorgligt slut. Högt språk, höga karaktärer (kungar, hjätar, osv). Enligt Aristoteles ska den följa 3 enheter: tid, rum och handling. Tid: det ska utspela sig på 24 timmar, rum: det ska utspela sig på samma plats, handling: ska vara uppdelad i 5 akter (exposition, knuten, peripeti, krisen och knutens upplösning). Exempel: Kung Oidipus, Medea, Hamlet, Faidra.

Komedi

Dramatisk genre som skildrar vanliga människor som ställs inför hinder som de övervinner, behöver inte nödvändigtvis vara roligt. Slutar alltid bra. Lägre språk, lägre människor (arbetarklassen). Kan ofta innehålla satir och ironi. Exempel: En midsommarnattsdröm, Den Girige

Satyrspel

Burlesk skildring av någon välkänd hjälte försatt i ett eller annat komiskt trångmål

Moralitet

Medeltidens dramatiks genre, religiöst skådespel med allegoriska figurer som rollgestalter. Utspelar kamp mellan dygder och laster om människans själ

Passionsspel

Medeltiden, gestaltar Jesu lidandes historia

Mirakelspel

Om helgon och religiösa händelser, tillhörde stadskulturen och utvecklades ofta kring regionala helgon

Helgonspel

Religiöst, helgons liv

Commedia dell'arte

Parodi på olika yrken

Hexameter

Viktigaste versmåttet under antiken Varje versrad består av sex (versfötter) daktyler eller spondéer. I den sjätte versfoten kan en troké förekomma

Sapfisk strof

Antik strof uppkallad efter Sapfo Tre verser med rader som innehåller två trokéer, en daktyl och två trokéer som avslutas med en adonisk vers (daktyl, troké)

Pentameter

Består av sex takter, den tredje och sjätte är enstaviga. Räknades under antiken som två halva, därför kan det sägas bara bestå av fem versfötter.

Elegiskt distikon

Versmått där två verstyper alternerar med varandra I germanska språk avser det hexameter och pentameter

Sonett

Fjortonradig diktform vars uppbyggnad kan variera. Populäraste poeterna inom den här formen är Petrarca och Shakespeare - finns olika uppbyggnad beroende på vem det var som skrev.

Sonettens uppbyggnad i ursprunglig italiensk variant

Elva stavelser per rad med fri rytmik.

Sonettens uppbyggnad i engelskan

Femfotad jamb

Sonettens uppbyggnad i franskan

Använder sig av alexandrinvers. Uppdelningen är central: en längre avdelning, oktav (vers 1-8) och en kortare, sextett (vers 9-14). Mest traditionell rimflätning är ABBA ABBA för oktaven, sextetten kan uppdelas på tex 3+3 rader (ex CDC DCD eller CDE CDE)

Blankvers

Orimmad vers med fem jamber per rad. Shakespeare använder det i sina dramer.

Alexandrin

Samansatt av sex jamber med markerad paus efter den tredje. Versen delas därigenom i två halvor (kola). Oftast parvis rimmad med omväxlande kvinnliga och manliga rim.

Ab ovo

Från första början

Allitteration

Bokstavsrim, stavrim eller uddrim. Ett par betonade ord i en fras börjar antingen på samma konsonant eller på vokal. Vokalen är oftast men behöver inte vara densamma. T.ex. den dumma dadeln dög inte.

Anagnorisis

Ett ögonblick i en pjäs eller annat verk när en karaktär gör en kritisk upptäckt, går från ovetande till vetande. T.ex. när Oidipus får reda på att han har mördat sin pappa.

Analeps

Tillbakablick

Anapest

Trestavig versfot med betoning på sista stavelsen: UU-. Exempel: anapest.

Assonans

Inrim, rim med ljudöverstämmelse inne i ord

Daktyl

Trestavig versfot med betoning på första stavelsen: -UU. T.ex. sjungande.

Dekorum

Det passande, (yttre) anständighet. T.ex. inom dramatiken - man följer 3 enheter, 5 akter, passande karaktärer, språk, osv.

Denoument

Upplösningen i en historia, slutet av en historia när allt är förklarat, eller slutet på en situation

Deus ex machina

Gudomens uppträdande genom en konkret gestalt, oväntad och osannolik upplösning av en dramatisk situation

Dieges

Den fiktiva värld en spelfilm bygger upp och som omfattar rollfigurerna, miljön, händelserna och alla övriga narrativa element

Ellips

Hopp framåt eller bakåt utan att återvända till utgångspunkten

Exposition

De avsnitt i ett skådespel som avser att klargöra handlingens förutsättningar, bakgrunden till handlingen förklaras

Extern fokalisation

Berättaren intar ett närmast allvetande perspektiv i tredje person, står utanför diegesen

Heterodiegetisk berättare

Berättare som står utanför berättelsen, oftast i tredje person

Homodiegetisk berättare

Berättare som är en del av sin egen berättelse, oftast i första person

Hopning av bildspråkliga element

Använder flera bildspråk i samma mening, bildspråk på bildspråk

In medias res

Berättelsen börjar mitt i ett händelseförlopp

Intern fokalisation

Läsaren får ta del av karaktärens upplevelser av händelseförloppet samt känslor och tankar, inne i diegesen

Invokation

Anropande av någon frånvarande person, gudom eller dylikt

Jamb

Tvåstavig versfot med betoning på den sista stavelsen: U-. T.ex. manet, hallå.

Katharsis

Rening av åskådarens känslor, vilken den tragiska handlingen skulle åstadkomma genom att väcka fruktan och medlidande

Klimax

Höjdpunkt eller kulm på en process eller händelse

Komplikation

Ny svårighet

Korsrim

Rimflätning där slutrimmet i den första versraden rimmar med slutrimmet i den tredje versraden, och slutrimmet i den andra rimmar med slutrimmet i den fjärde, osv. (ABAB)

Liknelse

Ett visst begrepp (sakledet) belyses genom att jämföras med ett annat (bildledet). Använder sig av jämförelseord: som, såsom, likt. T.ex. fri som en fågel.

Metafor

Bildligt uttryckssätt där likheter eller inre överrensstämmelser motiverar att en förteelse (sakledet) byts ut mot någon annan (bildledet). T.ex. livet är en dröm.

Metalitterär kommentar

Författaren kommenterar i sitt verk om tex hur det är att skriva texten

Motiv

Mönster, schema eller ämne för en situation eller handling som går att känna igen från ett textställe till ett annat. Handlingen på ett övergripande plan

Parrim

Rimflätning där slutrimmet i de första två versraderna rimmar med varandra, liksom tredje och fjärde. (AABB)

Peripeti

Den avgörande vändpunkten i ett antikt eller klassicistiskt drama. Skeendet övergår till ett annat stånd som till sist utlöser tragedins katharsis

Proleps

Framåtblick

Ramberättelse

Berättelse som i sig innesluter en eller flera andra berättelser. T.ex. Decamerone

Retardation

Fartminskning. I allmänt språkbruk motsatsen till acceleration.

Retrospektion

Tillbakablickande

Rimflätning

När slutrimmen sätts samman i olika mönster

Rummets, tidens och handlingens enhet

De tre enheterna i ett drama: dramat ska utspela sig på en plats, under högst en dag och ha en handling

Omslutande rim

Kallas även kiastiskt rim. Rimflätning där slutrimmet i den första versraden rimmar med slutrimmet i den fjärde versraden, och slutrimmet i den andra rimmar med tredje radens slutrim. (ABBA)

Onomatopoetiskt ord

Ord som är ljudhärmande. T.ex. bam! pow

Strof

Metrisk enhet som består av två eller flera versrader

Strofisk

En dikt uppbyggd av strofer, t.ex. sonett

Stikisk

Vers som inte är strofindelad utan alla versrader kommer i en följd eller är grupperade i olika långa avsnitt

Stående epitet

Bestämning till ett huvudord eller ett språkligt kärnled. Exempel är Den snabbfotade Akilles och den sköna Helena

Tema

Mer abstrakt formulering av de (huvud)idéer eller (grund)tankar som kan utläsas ur en text. Temat kan uttryckas genom olika motiv.

Troké

Tvåstavig versfot med betoning på den första stavelsen -U

Upprepning

Ord eller meningar återkommer i samma position flera gånger i en dikt

Versfot

Den minsta enheten i versbunden lyrik. Baseras på korta (U) och långa (-) stavelser

Versmått

Mönster för en dikts metriska struktur. Bestäms av antalet versfötter och versrader, ibland även av rimflätningen

Versrad

Den enskilda raden i en dikt

Boktryckarkonsten

Utvecklades på 1400-talet, under renässansen. Kunde sprida mer information fortare.Viktig faktor för reformationen. Ledde till att fler hade råd, tid och möjlighet att införskaffa böcker vilken ledde till en ökad läskunnighet.

Elisabetansk teater

Renässansteater i England - Shakespeare Mellan reformationen (1500) och teatrernas stängning (1642). Ursprung i medeltidens mysteriespel (följer inte 3 enheter helt, t.ex. med kronologiska hopp). Iscensattaberättelser som kunde vara blasfemiska och spelades om och om igen. Commedia dell'arte Det var politiskt lugnt, London växte --> folk hade behov av att roas på ngt sätt. Flera teatersällskap, ökad behov av texter. Teatrar byggdes på södra delen av Thamesfloden i London, där vanligt folk också kunde vara med. T.ex. The Globe. Historiska dramer, tragedier och komedier.

Feodalism

Används för att beteckna det medeltida länsväsendet med dess specifika rättsliga förhållanden. Pyramidsamhälle som fanns i Europa under medeltiden. Tänk kung-adel-bönder osv

Göticism

Kulturell (patriotisk) rörelse med särskilt fästa i Norden, som anknöt till Nordens forntid, vilken uppfattades som en lycklig hjältetid. De ville visa var de kom ifrån, vilka de var och att Sverige var en stormakt.

Herdediktning/pastoral

Drömmer sig bort till det enkla livet. Exempelvis adel som drömmer sig bort till ett bondeliv. Dock förfinat och inte verklighetstroget

Humanism

Bildningsprogram under renässansen där människans förädling antas bäst förverkligad genom studiet och efterliknandet av den grekisk-romerska antiken. De ville rena latinet och var intresserade för grammatik, filosofi och retorik.

Hybris

Övermod som försökte överskrida gränsen mellan gudar och människor. Okunskap om individens plats i rangordningen.

Hövisk kärlek

Platonisk kärlek, ej erotisk. Ett inslag i europeisk litteratur och kultur under medeltiden och tidigmodern tid.

Imitations estetik

Kopierade, hämtade från andra verk.

Joglear/jongleur

Kringvandrande sångare och musikant, knuten till riddarkulturens hov. Under medeltiden. Skulle gestalta feodalism

Kanon

Regel(samling), text(er) eller dokument som anses normerande. Samling av verk som anses vara 'klassiker'.

Memento mori

Tänk på dödligheten och efterlivet. En varning för övermod (i triumfens ögonblick). Under renässansen.

Mise en abyme

När bilder eller koncept som refererar till textens helhet upprepas. Varje inre spegel som reflekterar den text de uppträder i.

Originalitet

Existerade inte innan barocken, då man medvetet ville skapa något nytt och inte kopiera andras verk.

Rapsod

Kringvandrare, professionell sångare eller recitatör av poesi

Reformation

Process inom kristendomen som ursprungligen var avsedd att reformera kyrkan men som istället medförde en brytning med påvekyrkan och uppkomsten av nya kyrkobildningen. Kulmen nåddes i början av 1500-talet. Stor kritik mot kyrkan, kom nya idéer om Kristendomen och deras roll

Symmetrisk komposition

Huvudmotivet är placerat i mitten. Vändpunkten i en handling är mitt i och man har lika mycket av händelseförloppet innan och efter vändpunkten.

Tretalsmystik

Bygger på att talet tre är heligt på många kulturer och återkommer ständigt i sagor, myter och legender.

Trubadur

Medeltida provensalsk diktare och musiker. Var både poet och kompositör och använde ofta raffinerade former

Vanitas-motiv

Avser att påminna om livets förgänglighet, om jordelivets tomhet och det manar till eftertanke om bestående värden. Kan ses som motsats till Carpe diem temat. Barockens Memento mori syn

Dramatik under 500-talet

Dramat under den här tiden bestod för det mesta av kören/körlyrik. Körledaren samspelade med kören och skapade på så sätt dialog. Dramatiken framfördes ofta på tävlingar under Dyonisos festivalerna - man skrev satyrspel + en trilogi av dramatik. Ofta var det tragedier som framfördes. Alla karaktärer spelades av samma person och innehållet i dikterna hämtades ofta från den närliggande historien.

Aiskylos

Aiskylos levde under 523-456 f.Kr. Skrev Orestien (sammanhängande trilogi, första är Agamemnon). Har 9 bevarade dramer. Han introducerade den andra skådespelaren - skapade en mer intressant dynamik på scen. Skrev Agamemnon (450)

Sofokles

Levde 496-406. Inför den tredje skådespelaren, resulterar i att kören inte tar lika mycket plats i dramat. Fixering av körens 15 medlemmar. Han började även införa scenmålningar (kulisser). Skrev Kung Oidipus (440).

Euripides

Levde 480-406. Han har ofta kvinnor i centrum i sina dramer. Skriver ofta om svåra/obehagliga ämnen. Har ofta med att gudarna rycker in (deux ex machina). Slumpen styr, mer oförutsägbara. Skrev Medea (430).

Homeros

Sägs ha skrivit Illyaden och Odyssén. Man vet dock inte riktigt vem han var eller om det egentligen var flera personer. Den homeriska frågan har olika teorier: lapptäcksteorin (flera författare) och snöbollsteorin (rapsoder som kommer ihåg). Han är iallafall personen som skriver ner berättelserna som tidigare har förts fram muntligt. Äventyrslitteratur - skrevs på hexameter och inkluderar ofta stående epitet (adjektiv som upprepas med samma karaktär) och homeriska liknelser (långvarande, utvecklade liknelser – ett sätt att retardera berättelsen).

Illyaden

krig mot Troja, Paris & Helena, Odysseus, Akilles & Hector, de krigar i 10 år (handlar dock mest om Akilles och hans vrede + hans kärlek till Patroklos). Sägs ha skrivits ned på 700-talet, men handlingen sker innan. Innehåller 24 sånger. Skriven på hexameter, börjar in media res. Stående epitet: Peliden Achilles – det är det som beskriver karaktärerna genom boken, vilket gör att de ibland kan uppfattas som platta. Innehåller mycket mytologi.

Odyssén

Börjar I Itaca, där Odyssevs är ifrån - hovet vill ta ifrån honom hans makt. Han har ju varit I krig de senaste åren och lämnade hans fru för att ta hand om riket (och hon säger att hovet får prata med henne så fort hon är klar med en mantel som hon håller på med, men hon förstör ju manteln varje dag), han återberättar vad som hänt under redan. När han väl kommer tillbaka till Itaca bestämmer han sig för att klä sig som en tiggare, hans tjänarinna känner igen honom på hans ärr, massaker på slutet på hovet, slutar lyckligt. Sägs ha skrivits ned på 700-talet, men handlingen sker innan. Innehåller 24 sånger. Hexameter, stående epitet.

Romersk epik

Romarna älskade den grekiska traditionen/kulturen, så de valde att imitera den, men försökte alltid att göra det bättre än grekerna. Dock är det inte bara epigonkultur (kopieringskultur), man skapar även egna verk. Viktig författare för den romerska epiken: Vergilius (70-19 f.kr) och hans verk Aeneiden.

Romersk lyrik

Kopierar den grekiska kulturen och försöker göra det bättre. Lärodikten - Lucretius. Kärlek, smädesdikt - Catullus (kopierade bland annat Sapfos "Gudars like"). Elegier (sorgedikt/klagosång - Ovidius, författare till Metamorphoser).

Vergilius + Aeneiden

Levde 70-19 f.kr. Skrev både lyrik och epik. Mest känd för Aeneiden (29-19 f.kr)- som skrevs för att visa Roms mission i världen. Handling: Hjälten Aeneas är en av dem som stred vid Troja. Han kommer hem till Italien efter äventyr som liknar de som Odysseus var med om och vinner flera strider som är grunden till att Rom kan byggas upp. Aeneas utvecklas som hjälte och gör allt för Rom. Har en scen i underjorden, precis som i Odyssén. Är allegorisk och har tydligt politiskt syfte. 12 sånger - 6 första liknar Odyssén och 6 sista liknar Iliaden. Använder romersk mytologi istället för grekisk.

Catullus

Catullus (ca 84-ca 52 f.kr. Skriver personlig lyrik till den kvinna han älskar, som han kallar Lesbia (koppling till Sapfo). Ställer sexualitet i centrum.

Hildebrandslied

Skrevs ned på 800-talet. Anonym författare - epik. Hildebrand strider mot sin son. Innehåller inte många stilmedel, innehåller dock allitererad vers – men inga slutrim.

Rolandssången

skrevs ner på 1100. Handlar om kriget mellan Karl den store och saracenerna – med Roland som hjälte. De kämpade för tro och land, dödar utan att ifrågasätta - väldigt rått och brutalt. Roland tyckte att han var bäst av alla, vilket till slut resulterar I hans död, eftersom han inte ville fråga om hjälp vid en strid. Skriven på tiostavig vers.

Beowulf

Kom på 700-talet, men skrevs ner på 900-talet. Skriven på fornengelska (anonym författare), kommer nog dock från Nordiskt område. Handlar om en hjälte som besegrar odjuret Grendel och som dör 50 år senare efter att han har besegrat en drake. Innehåller många kronologiska hopp. Rim. Är från en hednisk kultur, men förmodligen skrevs den ner av en präst, så det finns vissa kristna inslag i den.

Gunnlaug Ormstungas saga

Skrevs ner på 1200-talet. Isländsksaga. Handlar om Gunnlaug som jobbar under kungen och reser runt i hans namn och utför dåd? Mkt skildring av Helgas kärlek till Gunnlaug. Skrevs förmodligen ner av en munk, så det finns några kristna inslag.

Dante Alighieri

Levde 1265-1321. Skrev på folkspråket. Skriver ofta till Beatrice (som var gift irl, men används symboliskt I hans verk). Det kristna idealet präglar hans verk, det var väldigt viktigt för honom. Svårt att placera Dante I medeltiden/renässansen eftersom han har kvalitéer från båda epokerna. Han var politiskt aktiv I Florens under den tiden och hade därmed många fienden, som han inkluderar I DGK.

Den Gudomliga Komedin

1320. Handlar om Dante, som har en resa genom helvetet för att komma till himlen och till sin älskade Beatrice - hövisk kärleksideal. Berättelsen innehåller en skildring av hur helvetet (flera olika kretsar - där olika människor hamnar beroende på hur mycket de har syndat), skärselden och himlen ser ut. Verket är fylld med olika människor från historien och många av hans politiska fiender, bland annat Vergilius. Skriven på italienskt språk. Består av totalt 100 sånger, men 33 sånger per del (Inferno, Purgatorio, Paradiso). Använder sig av många metaforer, allegori, och liknelser.

Francesco Petrarca

Levde 1304-1374. Skrev både på latin och italienska. Skrev främst kärlekslyrik, då han skrev till Laura (som var gift med en annan man). Man ser mycket påverkan från trubadurtraditionen i hans lyrik. Försöker skapa en mer mänsklig än kristen symbolik, iallafall i jämförelse med Dante. Skrev canzones (sånger), ofta i form av sonetter.

Giovanni Boccaccio, Decamerone

Levde 1313-1375. Var humanist, såg upp till Dante. Skrev på latin och på italienska. Skrev lyrik, men är mest känd för sina noveller, bland annat Decamerone. Decamerone (1353) är en ramberättelse som har en samling av noveller. Den handlar om 10 personer som flyr från staden för att undvika pesten och som berättar olika berättelser för varandra för att roa sig. Novellerna har ofta komiska inslag, varje är annorlunda och tar upp olika teman.

Shakespeare

Levde 1564-1616. Började som skådespelare. Blev senare känd som dramatiker, men även för sina sonetter. Han skrev i första hand för att förse teatern han skådespelade för med pjäser, så han brydde sig inte mycket om att publicera sina dramer. När några av hans dramer publicerades kallades de för Folios. Bland de är First Folio, som består av krönikespel, komedier och tragedier.

Hamlet

Handling: Hamlet ser sin döde fars vålnad och bestämmer sig för att hämnas på den som mördat fadern, som visar sig vara hans farbror Claudius som nu är kungen då han gifte sig med Hamlets mor Gertrud. Hamlet bestämmer sig för att spela galen då han inte är säker på att vålnaden talat sanning. Han planerar att sätta upp ett skådespel som föreställer mordet på hans far för att se hur Claudius reagerar. Claudius blir upprörd och Hamlet får därmed reda på sanningen. Claudius som inser vad Hamlet planerar vill skicka bort honom. Slutar med att alla dör. 1600-1603. Renässansdrama - tragedi. Höga karaktärer, högt språk. Följer dock inte de 3 enheterna.

En midsommarnattsdröm

Teseus, hertigen av aten, ska gifta sig med amazonernas drottning. Till bröllopet finns en skådespelartrupp som repeterar i skogen. Hermia är kär i Lysander men hennes far accepterar inte deras förhållande då han vill att Hermia ska gifta sig med Demetrius. Demetrius som själv övergett Helena. Hermia och Lysander flyr in i skogen och Demetrius och Helena följer efter. Älvkungen och älvdrottningen bråkar och han skickar Puck att droppa kärleksört i hennes ögon. Puck droppar även kärleksört i killarnas ögon och de blir kära i Helena. Tillslut löser sig allt och ordningen ställs till rätta med Hermia-Lysander & Demetrius-Helena. 3 paren vigs tillslut. 1595-96. Komedi, lyckligt slut. Låga och höga karaktärer, följer inte de 3 enheterna eller dekorum.

Barock (stil vs epok)

Barock kan vara både en period (som är svår att bestämma) och en stil. Den har inte många verk, men många verk har barockt stil. Barockt stil: Något är lite konstigt, oregelbundet. Överdrivet, maximalistisk, inga raka linjer (i arkitekturen - t.ex. Fontana di Trevi i Rom). Stor koppling till konst och arkitektur. Rokoko: utveckling på barocken, ännu mer överdrivet.

Klassicism

1600-1700 (sker parallellt med barocken). Motreaktion till barocken, sker för det mesta i Frankrike (därmed franskklassicism). Strävar att återuppliva de ideal som representeras av antikens diktare. Man blickar även tillbaka till andra författare som har vunnit en oomstridd position i litteraturens historia. Klassiska drag, mycket mer stilla och stelt än barocken. Man gillar regler, struktur och symmetri. Dekorum ska följas. Franskklassicismen förhåller sig för det mesta inom dramatiken. Det blir viktigt att följa dekorum, de 3 enheterna och reglerna för de olika genrerna.

Medeltiden

Äldre medeltid (500-900) Hög medeltid (1000-1300) Sen medeltid (1300-1400) Nordisk medeltid (1000-1500) Medeltiden börjar med att kristendomen börjar ta över och tar slut i och med reformationen. Själva begreppet kom till efter medeltiden, under renässansen (då man trodde att medeltiden var en tråkig och dyster tid). Kyrkan hade väldigt mycket makt – vetenskapen behövde matcha kyrkans tankar, vilket stoppade utvecklingen en del. Arvet från Antiken fanns kvar, men eftersom kyrkan hade en del makt ville de att allt som skrevs skulle ha principer som de accepterade, så mycket av det som skrivs under medeltiden är präglad av kristendom. Feodalismen – hierarkiskt system I samhället där kungen har mest makt och har vasaller under sig, som även de har sina vasaller. De litterära instutitionerna på den här tiden var hovet, kyrkan (lyrik, psalmer och dramatik (mysteriespel, osv) och universitetet (som hade syfte att utbilda präster och en stor del av kulturen bevarades I klostren).

Antiken (grekisk vs romersk)

Först Grekland, gemensam kultur, många små stadsstater. Sedan romarriket, tog över grekland men behöll kulturen, litteraturen, såg som förebild och ville avbilda men överträffa. Antiken tar slut i och med att västrom faller. Delas in i: Arkaisk tid (700-500 fvt), Klassisk tid (500-338 fvt), Romersk litteratur (100 fvt-500 evt)

Renässansen

Begreppet betyder pånyttfödelse och kom till på 1800-talet. Renässansmänniskorna var trötta på den tråkiga och dystra medeltiden och ville återgå till antikens kultur. Människan blir då fokus istället för Gud, även om man fortfarande är troende. Mikrokosmos (människan som en liten värld) vs makrokosmos (universum som större värld). Solen blir medelpunkt för universum. Man började resa, de fick veta att det fanns andra sätt att leva. Kolonisering. Boktryckarkonsten i mitten av 1400-talet. Konsten och litteraturen feodaliserades - skapar större klyftor i samhället (hovkultur vs folklig kultur).

Svensk litteratur

Knittel

Populär under medeltiden. Stitisk vers med ganska fri rytm. Varje versrad ska ha 3 eller 4 betonade stavelser, i mitten av raden en cesur och i slutet av varje rad ett rim eller en assonans.

Racine, Faidra

Racine: Racine (1639-1699): den tragiska genrens förebild, klassiska tragedins mästare. Hämtade ämnen från antiken. Hovman, språklig elegans. I nästan alla hans dramer står en kvinna i centrum. Faidra (1680): En tragedi om en människa(Faidra) drabbad av Venus förbannelse som ej kan följa förnuftet utan är i passionens våld. Dramat handlar om Faidra och hennes olyckliga passion för styvsonen Hippolytos. Faidra gift med Theseus och när han är borta försökte hon bli kvitt kärleken till Hippolytos men det var förgäves. Under tiden får hon bud om att Theseus är död. Faidra bekänner då sin kärlek för Hippolytos, som älskar en annan och blir avvisande. Dödsbudet visar sig vara falskt och när Theseus kommer hem övertygar Faidra honom att Hippolytos försökt våldta henne. Hippolytos fördrivs och omkommer med Neptunus ingripande. Fedra erkänner skuld och dör av gift hon tagit. Klassicistiskt. Följer dekorum, de 3 enheterna. Höga karaktärer, högt språk. Symmetri innan och efter peripetin.

Molière, Den Girige

Molière: Moliere (1622-1673) Vigde sitt liv till teatern. Både författare och skådespelare. Skrev för en utvald publik Den girige: Elise och Valere är kära. Cleante och Marianne är kära. Harpagon, som är Cleantes pappa, ska gifta sig med Marianne och planerar att gifta bort Elise. Harpagon är girig och skulle göra allt för pengar. Cleante får reda på hans pappas intention att gifta sig med Marianne och försöker låna pengar för att kunna hjälpa Marianne och hennes mamma, vilket Harpagon inte gillar. Marianne, Cleante och Harpagon är på middag; Marianne får reda på att Harpagon är Cleantes pappa; Cleante ger Marianne massa komplimanger, Harpagon ser och ogillar det. Harpagon lurar Cleante att erkänna hans kärlek - de bråkar. La Fleche har stulit Harpagons pengar åt Cleante. Marianne och Valere får reda på att de är syskon. Cleante använder pengarna för att köpa till sig Marianne på slutet. 1670. Dekorum. Komedi. Skriven på alexandrin.